Julmaten

Min syster med familj kommer över till oss på julen. Jag tycker det är alldeles underbart att vi, trots att vi är vuxna och har egna familjer, fortfarande firar julen tillsammans. Vi har ett fyra personers matbord som vi ska klämma sju pers runt, men finns det hjärterum finns det stjärterum, säjs det ju :)

Vi har äntligen bestämt oss vad som ska finnas med på julbordet iår. Ganska intressant det här med julbord egentligen. Man skulle ju tycka att eftersom finnarna firar julen på relativt lika sätt, så skulle även julborden se rätt så lika ut. Men Hoj vad det varierar från familj till familj! Mikkes familj, t.ex, äter stek på julen. Stek? Såklart har de även skinkan, men stek? Här är vad vi har valt att ta med till vårt julbord iår:

Julgröt på förmiddagen

På eftermiddagen:

Rökt sik

Rökt lax

Senaps sill

Vitlöks sill

Kallrökt lax

Ägghalvor med kaviar

Rosolli

Kokt potatis

Kålrotslåda

Morotslåda

Potatislåda

Skinka

Köttbullar

Leverpaté

Kokta ärter

Glögg-cheesecake

+ jullimpa och ost, julmust, glögg med pepparkakor och jultårtor och en hel massa julchoklad.

Vi valde bort alladåben, rullsyltan, bondosten och (min personliga favorit) lutfisken iår. Varför? För att ingen egentligen ville ha dem :)

Har varit smart nog att bjuda hit hela gänget redan tidigt på förmiddagen för att äta julgröt (så behöver jag inte ställa igång allting själv ;) ).

Julmat, vissa älskar det, andra (så som jag), kunde enkelt leva utan det. Men det är väl traditionen, och så de där fanatikerna (som Mikke) som kräver att julmaten ska tillbaka, år efter år. Kanske jag lär mej tycka om lådor iår? ;)

ett-åriga maija kollar in sin alldeles egna julboll för många många år sedan :)

Första, andra, tredje... ...hundratjugoelfte paketet....

Jag älskar att paketera! Därav lovade jag min syster att ta hand om även hennes paketering iår. Jag har sex syskon, 10 syskonbarn, 2 gudbarn (som har sina egna syskon) och en egen dotter. Bara av det förstår ni att det handlar om en hel massa paket. Vi brukar göra så i vår familj, att vi köper några paket till våra egna barn, och sen ett paket till var och en av de andra barnen. Till oss vuxna köper vi inte paket mera (inte bara för att vi skulle behöva vara miljonärer för att klara av julen isåfall), men också för att vi ser julen mera som barnens fest. Såklart har jag köpt två presenter till Mikke, och så en, eller två, till Line, för de står mig närmast.

En del av alla paketen

I vilket fall som helst, eftersom vi köpt några paket till Maija, ett till alla syskonbarn och så till gudbarnen och deras syskon, och Line köpt några paket var till hennes tre barn, och ett till alla syskonbarn och dessutom några presenter till sina "bonus-barn", handlar det om en sju-attans mängd paket.
Jag har spenderat dagar och nätter med att paketera, grannarnas hall (som jag fräckt nog lånat till förvaringsutrymme för paketen) börjar svämma över av paket, mina fingrar börjar domna och inte alls så konstigt så ångrar jag att jag tog på mig uppgiften att paketera allt iår.
Och konstigt nog, min jul-fiilis finns liksom inte längre där. Det är inte längre roligt, det är mera som ett måste. "Jag måste få det här klart nån gång, snart e det över..". Och mitt i den här rumban börjar man fundera; Ska det vara såhär? Ska det verkligen vara så, att ungarna ska ha sina 10 paket per man, att familjer där det finns 10 barn (som i vår familj), strittar det mer pengar än någon annan gång på året, och att mamma går förstörd för allt som ska hinna bli gjort innan julen?
Eller är det bara så, att jag äntligen blivit stor, och att "längtan efter jul", den barnsliga förväntan och magin nu vuxit ur mej? Jag som älskar julen! Har gjort allt för att känna magin iår, men det tar sej liksom inte. Har lyssnat på musik, bakat pepparkakor städat osv... Men det känns inte lika som tidigare. Fjärilarna är borta.
Eller så har jag dödat entusiasmen med det hundratjugoelfte paketet....

Födelsedag

Eftersom jag inte firat min födelsedag på många många år, hade jag bestämt mig för att baka mej själv en kaka och fira mig iår. Nå, mitt i all den här julstressen, paketerande av julgåvor, julbak och julstädning bestämde jag mej för att skippa firandet iår också. Så vilken överraskning det har varit att mina vänner inte tänkt likadant!

Dagen började med att Mikke kokade kaffe åt mig och gav mig världens största pralin-ask. Senare gav Maija mig ett halsband med ett stort silver-hjärta med hennes fotografi ingraverat på. Mikke både förde och hämtade Maija från dagis, och lagade mat åt mig. Dessutom både skjutsade han mej till och från läkaren. Vilken lyx!

Jag visste att två kompisar skulle komma på kaffe, så jag hade bett Mikke köpa kaffebröd.. men de blev lite fler :) Först dykte en kompis upp med två lådor av min favorit-julchoklad, och en otroligt fin present. En liten stund senare dök en annan kompis upp med blommor, choklad och salmiak :). Till nästa kommer kompis nummer tre och hämtar mera choklad, och dagen slutar med att ännu en kompis dyker upp med tre underbara presenter.

Vilken underbar dag! Den har varit fylld av glädje, överraskningar, choklad i otroliga mängder och viktigaste av allt; de mest underbara vänner. 

Och det är speciellt de här dagarna man kommer ihåg hur otroligt lottad man är som får ha så fina och kära vänner. Jag hoppas att de vet hur kära de är för mej, jag brukar försöka komma ihåg att tala om det för dem med jämna mellanrum, men ifall ni inte visste det; Tack för att ni finns, Ni är bäst! <3